Energi kan ännu inte produceras helt utan utsläpp. Men vissa energiformer har visat sig vara mindre skadliga för klimatet och människors hälsa. Vilken energiform producerar det renaste papperet?
Det finns inga smutsiga hemligheter. Forskningsdata finns tillgängliga, och på frågan om vilken energiform som är mest skadlig för klimatet är svaret tydligt. Enligt Jouni Havukainen, docent i hållbarhetsvetenskap vid LUT-universitetet, kommer de mest skadliga effekterna på klimatet från förbränning av kol, torv och olja. Torv ligger nästan på samma nivå som kol när det gäller utsläpp, medan naturgas kommer på en tredjeplats. De minst skadliga energiformerna är förnybara energikällor med låga utsläpp, som vind- och solkraft.
Globalt sett har brunkol den högsta dödligheten i olyckor och luftföroreningar per elproduktionsenhet (37,72 dödsfall per tusen terawattimmar), följt av kol (24,62), olja (18,43), biomassa (4,63) och naturgas (2,82). För vind-, kärn- och solkraft är motsvarande siffror försumbara, mindre än en enhet.
Antti Arasto, chef för VTT:s enhet för energi- och vätgasforskning och medlem i klimatpanelen, säger:
– Vi kan inte göra någonting utan att påverka människor, miljö och klimat. Enligt Arasto är olja den mest skadliga energiformen eftersom vi är så beroende av den och den är svår att bli av med, särskilt inom transportsektorn.
– När det gäller energiproduktion dominerar kolet, men det är inte lika utmanande som oljan. Dessutom håller kolet snabbt på att försvinna från Finlands portfölj.
Grovt sett kan man säga att den största klimatpåverkan från icke-förnybara energikällor kommer från utsläpp av fossila bränslen. När det gäller förnybar energi kommer klimatpåverkan från produktionen av råmaterial till kraftverk, byggandet av kraftverk och, i slutet av anläggningens livscykel, nedmontering och återvinning. När man bygger ett vattenkraftverk kan förändringarna i markanvändningen bli stora och dammarna påverkar fiskarnas vandring. Energimyndigheten tror att vi även kommer att se negativa effekter av vind- och solkraft, men alla effekter är ännu inte realiserade eller identifierade. När energiproduktionen är decentraliserad kommer de negativa effekterna av olika förnybara energikällor inte att förvärras.
Enligt Havukainen orsakas de största utsläppen inom produktionen av förnybar energi av byggandet av produktionsanläggningar. Exempelvis är vindkraftens egna koldioxidutsläpp cirka 10-11 g/kWh, främst från byggande, transport och underhåll av kraftverken. Det finns vissa indirekta negativa effekter från tillverkning, installation, drift och avveckling av turbiner. Förnybara energikällor producerar dock mer energi än vad som används i produktionen och ger upphov till mindre utsläpp än andra energikällor under sin livscykel. När ett vind- eller solkraftverk väl har byggts är den energi som produceras i anläggningarna praktiskt taget utsläppsfri.
Under de senaste decennierna har även fossila bränslen ersatts av förnybar biomassa. Enligt en internationell studie bör dock förbrukningen av biomassa koncentreras till sektorer som möbler, byggnation, fiberproduktion, textilier och kemikalier, snarare än till energianvändning.
Hälsoeffekter i gruvor och på höga höjder
Fossila energikällor har en negativ inverkan på befolkningens hälsa. Den största hälsorisken i samband med fossila bränslen är klimatförändringen som orsakas av människan. Enligt THL är klimatförändringens hälsoeffekter bland annat negativa hälsoeffekter av värmeböljor, problem med vattenkvaliteten, fuktskador i byggnader, olyckor orsakade av extrema väderfenomen samt försämrad service och tillförlitlighet. Klimatförändringen kan också öka de psykiska problemen, såsom ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
Användningen av fossila bränslen har toxiska effekter och förbränningen av dem ger försurande utsläpp av bland annat kvävedioxid och svavel. Kraftverken släpper ut koldioxid och partiklar i atmosfären. I Finland kommer 60 procent av partikelutsläppen från energiproduktionen. Dessutom orsakar produktionen av bränslen som används i kraftverk, till exempel i gruvor, hälsoeffekter i form av damm, metaller och strålning.
Byrån hoppas att användningen av fossila resurser snart kommer att nå en brytpunkt, varefter fossilanvändningen kommer att minska och de dolda subventioner som de får kommer att minska.
– I takt med att användningen minskar kommer fossil energi att bli allt mindre attraktiv.
Energiformer med låga utsläpp som vind-, sol-, vatten- och kärnenergi har betydligt mindre påverkan på hälsan. Vindkraft väcker farhågor om hälsoproblem, t.ex. effekterna av infraljud. Moderna kraftverk producerar dock inget infraljud och förutsatt att bullernivåerna ligger i linje med gällande finska bestämmelser är buller från vindkraftverk inte en hälsorisk.
Obestridliga sanningar
Klimatskadorna från fossila bränslen är obestridliga, men finns det något med förnybara energikällor som det inte talas tillräckligt om? Bra, dåligt eller fult? Vi har inte en enda silverkula som kan lösa alla energifrågor och enligt Agence borde det pratas mer om det. Men debatten verkar handla om en lösning i taget.
– När en viss lösning tillämpas i större utsträckning märks också negativa effekter. Bioenergi är ett bra exempel: idén om gränserna för hållbar användning har utvecklats avsevärt under de senaste åren. Varje lösning har sina egna utmaningar och när negativa effekter dyker upp tenderar vi att demonisera dem och glömma att det viktigaste för klimatet är att snabbt komma bort från fossila bränslen, säger Arasto.
– Jag tror att en mer holistisk syn på effekterna kommer att bli viktigare i framtiden, för omställningen får naturligtvis inte ske till vilket pris som helst. Den obekväma sanningen är dock att den gröna omställningen kommer att kräva massiva investeringar i ny primärenergiproduktion och infrastruktur. Detta kommer också att ha en inverkan.
Elektrifiering och frikoppling från traditionella former av energiproduktion kommer att kräva enorma mängder ny primärenergiproduktion, och efterfrågan på råvaror kommer att öka. På senare tid har det dock, till byråns stora glädje, börjat talas mer om möjligheterna med den gröna omställningen. Detta har ännu inte blivit en allmän tautologi, men omställningen diskuteras inte längre bara i termer av att minimera kostnaderna, utan om dess potential och fördelar.
