ArtikelHållbarhet

Fågeluppföljningar ger värdefull information om vindkraftens långsiktiga effekter

29.09.2026
Tags: 
  • berörda aktörer,
  • hållbarhet,
  • landbaserad vindkraft,
  • samarbete

Bilder: Ilmatar & Ekaterina Chemetsova

Vindkraftsprojektens miljökonsekvenser bedöms i stor omfattning redan under planeringsfasen, men på Ilmatar slutar arbetet inte där.

Vi följer också upp fågelfaunan under byggtiden och när vindkraftverken är i drift. På så sätt kan vi bedöma konsekvenserna i praktiken och ta fram ny kunskap om hur vindkraft och natur kan samexistera.

Fågelinventeringar ingår i miljökonsekvensbedömningen (MKB) av vindkraftsprojekt. Med hjälp av inventeringarna identifieras betydelsefulla fågelarter i området och eventuella konsekvenser för exempelvis flyttstråk, häckningsområden och skyddade arter. Utifrån bedömningarna utarbetas vid behov långsiktiga uppföljningsprogram, som gör det möjligt att undersöka konsekvenserna även efter att projektet har genomförts.

Vindkraftverkens konsekvenser för naturen granskas kritiskt

Inom Ilmatars projekt har fågeluppföljningar genomförts vid vindkraftsparkerna Möksy och Louhukangas i Alajärvi samt vid vindkraftsparken Pahkakoski i Ii. Konsekvenserna för fågelfaunan följs upp både under byggtiden och när vindkraftsparkerna är i drift. Uppföljningen under byggfasen undersöker hur byggandet av vindkraftverk och annan infrastruktur påverkar fågelfaunan i området. Uppföljningen under driftsfasen ger i sin tur information om hur fågelfaunan har anpassat sig till vindkraftsparkens verksamhet på längre sikt. Nästa uppföljningsfas genomförs ungefär fem år efter att vindkraftsparken har tagits i drift.

Den långsiktiga uppföljningen hjälper oss att förstå hur de bedömda konsekvenserna tar sig uttryck i praktiken. Under MKB-fasen kan man till exempel identifiera en hotad fågelart i området, men det är först genom uppföljning som man kan fastställa om vindkraftsparken i verkligheten medför betydande olägenheter för artens beteende eller livsmiljö.

Vindkraftens konsekvenser för fågelfaunan väcker intresse och frågor. Uppföljningsdata bidrar till att skilja antaganden och farhågor från faktiska konsekvenser och kompletterar samtidigt den växande kunskapsbasen om den förnybara energiproduktionens miljökonsekvenser.

Långsiktig uppföljning ger också information som det fortfarande finns relativt begränsat med inom branschen. Även om miljöutredningar har genomförts i många år, samlas information om konsekvenserna av vindkraftsparker i drift in först under den tid som de är verksamma. Ilmatars projekt ger möjlighet att undersöka konsekvenserna över flera år och använda resultaten i planeringen av framtida projekt.

Uppföljningsresultaten kan användas i miljökonsekvensbedömningar av nya projekt, vid planeringen av åtgärder för att begränsa negativa konsekvenser och, mer generellt, för att beakta den biologiska mångfalden vid utvecklingen av energiinfrastruktur.

Tags: 
  • berörda aktörer,
  • hållbarhet,
  • landbaserad vindkraft,
  • samarbete

Vad visade fågeluppföljningarna vid vindkraftsparkerna i Alajärvi och Ii?

Resultat från uppföljningsrapporterna

Som en del av sitt miljöansvar genomför Ilmatar fågeluppföljningar i utvalda vindkraftsparker utifrån resultaten av miljökonsekvensbedömningarna. Genom uppföljningarna säkerställer vi att våra beslut bygger på vetenskapligt underbyggd kunskap och att produktionen av förnybar energi kan utvecklas på ett sätt som även tar hänsyn till den biologiska mångfalden.

Vid fågeluppföljningarna gjordes bland annat följande observationer:

Den starkt hotade svarthakedoppingen häckar fortfarande i Savonjärvi i Alajärvitrakten, där tre revir registrerades år 2023. Arten är klassad som starkt hotad (EN) i Finland, och dess fortsatta förekomst visar att området fortfarande har betydande naturvärden. Skrattmåsen har däremot försvunnit från områdets häckande fågelbestånd.

Kungsörnens häckning lyckades i det kungsörnsrevir som ligger närmast vindkraftsområdet Louhukangas–Möksy. Häckningen resulterade i en unge 2023, och den har även lyckats under flera tidigare år.

Vid Louhukangas observerades 15 orrtuppar på spelplatsen vid Honkineva, och orrspelet var fortfarande aktivt senare under våren. Vid Pahkakoski observerades i sin tur flera tiotals orrtuppar på en spelplats vid Pirttiharjunsuo. Rapporten visade också att orrarna använde miljöer som förändrats genom byggnation. Vid Pahkakoski observerades spelande orrar även på skogsbilvägar som hade breddats i samband med vindkraftsprojektet samt på andra öppna områden. Nya öppna områden kan på vissa platser utgöra lämpliga spelmiljöer för arten.

Duvhöken häckade i området Louhukangas och Möksy under byggtiden. År 2023 hittades ett bebott duvhöksbo i området, medan man tio år tidigare inte hade hittat något bebott rovfågelbo där.

I närheten av Pahkakoski, vid Iso-Pihlajasuo, observerades en spelande och lockropande myrsnäppa. Arten föredrar fuktiga och blöta myrområden som häckningsmiljö. I Finland är myrsnäppan klassificerad som nära hotad och regionalt hotad, och Finland har ett särskilt internationellt ansvar för artens bevarande.

Under uppföljningen av vårflyttningen vid Pahkakoski observerades närmare 1 000 tranor. Enligt rapporten ökade tranorna ofta sin flyghöjd eller ändrade sin flygriktning något när de närmade sig vindkraftverken. Cirka 1,2 procent av de observerade individerna bedömdes ha varit utsatta för en kollisionsrisk. Tranorna kunde med andra ord undvika vindkraftverken.