Ilmatars elhandelsteam, Trading, följer marknadsutvecklingen, bedömer föränderliga förhållanden och använder prognosdata som stöd för beslutsfattandet. När väderprognosen förändras kan även marknadsläget förändras.
På Ilmatar, som uteslutande fokuserar på förnybar energi, vind- och solkraft, är all elproduktion väderberoende. Därför är det av avgörande betydelse att kunna förutse vädret så exakt som möjligt. Utöver de lokala vindförhållandena spelar väderprognoserna en stor roll för hur elpriset utvecklas.
”Vi följer också prognoser för nederbörd, temperatur och vind i hela Norden. Omkring hälften av den nordiska elen produceras med vattenkraft och ungefär en fjärdedel med vindkraft, så vädrets betydelse för energihandeln är enorm”, säger Jaakko Vehviläinen, Head of Risk Control & Middle Office.
Väderprognoser spelar en viktig roll i elhandeln, både när det gäller att bedöma den kortsiktiga produktionen och det bredare marknadsläget.
”Ur elhandelns perspektiv är ankomst- och sluttiderna för väderfronter som för med sig vind särskilt intressanta och kritiska, eftersom produktionen kan förändras snabbt och kraftigt under en kort tidsperiod”, säger Jyri Ylikoski, Head of Physical Trading.
Utöver det lokala vädret följer man på terminsmarknaden de övergripande vädermönstren och förändringarna i dem: exempelvis om vädret domineras av låg- eller högtryck och hur länge den rådande vädertypen förväntas bestå. På nordisk nivå kan väderutvecklingen prognostiseras relativt väl ungefär en vecka framåt, medan det är betydligt svårare att prognostisera lokala väderförhållanden.
”En viss vädertyp kan ge marknaden en liknande prissignal genom flera olika faktorer. På vintern medför högtryck vanligtvis kallare väder, vilket ökar elförbrukningen, samtidigt som det blåser och regnar mindre”, säger Vehviläinen.
Vindkraftsproduktionen styr prisnivån
För närvarande är den väderberoende vindkraften Finlands näst största form av elproduktion med en andel på 28 procent, medan kärnkraftens andel är omkring 40 procent. Vindkraftsproduktionen förväntas öka betydligt under de kommande åren, samtidigt som efterfrågan på el ökar bland annat till följd av elektrifieringen av industrin och investeringar i datacenter. När andelen väderberoende produktion ökar blir vädrets betydelse på elmarknaden samtidigt allt större.
”I dag är elpriset i Finland i hög grad beroende av mängden vindkraftsproduktion. På nordisk nivå har den hydrologiska situationen stor betydelse, och vattenmagasinens fyllnadsgrad påverkar prisnivån avsevärt. Förändringar i vindförhållandena orsakar stora prisvariationer på dygns- och intradagsmarknaden”, säger Vehviläinen.
Träffsäkra väderprognoser har en direkt inverkan på handeln
Vädrets påverkan på elmarknaden syns tydligt redan under en enskild vinter.
”Förra vintern var det genomsnittliga elpriset i december omkring 36 euro per megawattimme och i mars omkring 28 euro per megawattimme. Däremellan, i januari och februari, låg priserna i genomsnitt omkring 100 euro per megawattimme högre. Skillnaderna förklaras till stor del av väderförhållandena. December och mars var milda och blåsiga för årstiden, medan januari och februari präglades av en mycket kall period med svaga vindar. Dessutom förekom nedisning av vindkraftverken”, berättar Vehviläinen.
Väderprognosernas betydelse är dock inte begränsad till bedömningen av den allmänna prisnivån. Prognosen för vindkraftsproduktionen påverkar också bedömningen av hur mycket el som kan produceras för marknaden. Om den faktiska produktionen avviker från prognosen måste skillnaden justeras på intradagsmarknaden.
”Ett prognosfel medför nästan alltid extra kostnader jämfört med en situation där produktionen hade kunnat prognostiseras korrekt. Om det produceras mer el än prognostiserat säljs överskottet, och om produktionen blir lägre än prognostiserat köps den mängd som saknas på intradagsmarknaden”, säger Ylikoski.
Därför arbetar man kontinuerligt med att förbättra produktionsprognosernas träffsäkerhet. Prognoserna baseras på allmänna vädermodeller, utifrån vilka lokala prognoser tas fram baserat på kraftverkens geografiska lägen. Enbart väderdata räcker dock inte. Prognoserna preciseras genom att man exempelvis tar hänsyn till kraftverkens underhållsprogram och använder data om den faktiska produktionen. När mängden väderberoende produktion ökar blir högkvalitativa prognoser allt viktigare även inom elhandeln.
