För förhindra att panelerna skuggas och för att underhållsarbete ska kunna utföras på ett säkert sätt kan klippning av växtlighet i en solcellspark krävas flera gånger om året. Att låta får beta i solcellsparkerna är en naturlig lösning på detta. Fåren hjälper även till att kontrollera spridningen av invasiva växter utan att kemiska bekämpningsmedel behöver användas och förbättrar samtidigt livsmiljön för pollinatörer som bin och fjärilar.
– På det här viset kan solenergiproduktion integreras med natur och jordbruk på ett sätt som gynnar alla parter. Vårt mål är att producera ren energi och samtidigt främja lokal biologisk mångfald och hållbar utveckling, förklarar Inka Hirvonen, projektutvecklare på Ilmatar.
Ansvar och roller vid solcellsbaserad betesdrift
Solenergiproduktion och betesdrift kan bedrivas i samarbete, även om solcellsparken byggs på mark som ägs av en tredje part. Betesdrift kräver dock självklart alltid markägarens tillstånd.
Med en sådan samarbetsmodell får jordbrukaren eller betesägaren tillgång till mark utan att behöva äga eller arrendera den. Förutom fri markanvändning har betesägaren också rätt till ytterligare förmåner, eftersom energiproducenten betalar en serviceavgift till jordbrukaren för skötsel av vegetationen.
Energiproducenten ansvarar alltså för sådd av basvegetation i området. När solcellsparken har tagits i drift och basvegetationen har vuxit upp, avsätts ett lämpligt område för fårbete som säkerställer ett jämnt bete över hela området. En allmän riktlinje är cirka tio får per hektar. Fårens jämna rörlighet främjar den biologiska mångfalden och ger en balanserad skötsel av vegetationen. Panelraderna kan även användas som stöd för stängsel, vilket gör betesdriften ännu mer praktisk. Fårägaren är också ansvarig för att rapportera hur vegetationshanteringen utvecklas.
Lantbrukare intresserade av betesdrift i solcellsparker
Vid årsmötet för Finlands Fårägareförening presenterade Ilmatars hållbarhetschef Cecilia Hertzberg möjligheterna med solcellsbaserad betesdrift. Ämnet väckte stort intresse bland lantbrukarna och visar att det finns både potentiella fördelar och efterfrågan på hållbara metoder för att integrera förnybar energiproduktion i jordbruksverksamheten.
– Som inom så många andra näringar har produktionskostnaderna inom fårskötseln ökat samtidigt som stöden har minskat, vilket sammantaget försämrar lönsamheten i verksamheten. Dessutom påverkas fårägarna av besvärliga rovdjursskador, säger Hertzberg.
– Med en kombination av förnybar energiproduktion och betesdrift kan vi skapa en modell som gynnar både biologisk mångfald och ett hållbart jordbruk. Att integrera solenergiproduktion med betesdrift är inte bara en miljövänlig lösning utan också ett utmärkt tillfälle för hela branschen och lantbrukarna att dra nytta av ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart samarbete, avslutar Cecilia Hertzberg.
